torsdag, juli 7

A mix.

Först lite bilder från måndagen:


Scott, Madison och Lori!
Gulle-Mason!

Galen vpappa till vänster och hans knasiga komis Mark till höger!
Råkade hamna ensam med dem ett tag, och fick höra många historier om hur de fångat kvinnor förr i tiden ;)


Här ser man bara en del människor. Det var som fyra fält runt området där de sköt, och på de andra tre var det fullsmockat!
Detta, ca 3cm långa, kryp kallas "potatobug". Det kan vara bland det äckligaste sjur jag sett. Första gången jag såg det var på pismo beach. Han kröp så sakta över sanden, och jag skrek för fulla muggar. Tyckte det var världens knäppaste djur, men de är visst vanliga här.. I måndags fick jag se krypet för andra gången. Jag låg så skönt på filten och väntade på fyrverkerierna när jag kände något under ryggen. Det kändes som en pinne, så skulle kasta iväg den, men när jag höll den i handen tyckte jag den var lite väl mjuk för att vara en pinne. Lyste ner på den med ficklampan och FLÖG upp från filten när jag fick se denna man. Mina vföräldrar dog av skratt, men fy sjutton vad äckligt det var!!

Efter en stund (och fler skrattattacker från familjen) började iaf fyrverkerierna!







Sjukt fina! (fastnar dock inte så bra på bild)

Kom för en stund sedan hem från frisören. Har nu varit med om mitt livs snabbaste klippning. På 20 minuter fick jag håret tvättat, kammat, klippt och fixat. 49 dollar för tjugo min.. snacka om dyra minuter!
Skönt att ha det gjort iaf. Ännu en sak jag att pricka av på listan!

Innan idag tog jag med barnen till Stinson Beach för att låta dem leka av sig i sanden lite! Hemma hos oss var det strålande sol och supervarmt, men när vi närmade oss havet sjönk värmen och vi åkte in i dimman. Måste dock säga att det var ganska skönt med lite svalare väder ett tag! Vi byggde sandslott, grävde hål, åt pickniklunch och barnen skvätte runt i vattnet. Trött blev jag, men det var en lyckad morgon :)

Kvällen kommer nu spenderas framför datorn då vi ska boka hotell till LA idag. Det är dock inte så lätt att hitta något vettigt som passar tre fattiga aupairer.. Kommer bli mkt intressant hur denna resa kommer sluta, haha.

Igår var det exakt 6 veckor kvar tills jag och Karin åker till Hawaii.. jag kan verkligen inte fatta vart tiden har tagit vägen. Jag vet att jag jämt tjatar om det, men det går liksom inte förstå att ett år kan gå såhär snabbt! Det är mycket som hinnas med de sista veckorna, men jag ska försöka ta en dag i taget. Jag började bli lite stressad där ett tag, men man får ta ett djupt andetag och ta det som det kommer. Det hjälper inte att stressa upp sig!
Allt kommer lösa sig till slut :)


/Filippa

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar