Halsningar fran HAWAII!

Aloha vanner!
Har kommer bara en kort halsning fran ett soligt Maui.
Jag och Karin har det helt underbart har borta i paradiset! Vi borjade pa Waikiki med sol, bad, pearl harbor, scooter tur, paradis strander, harliga kvallar med solnedgang pa stranden, undervattensscooter med snorkling och sa provade vi pa pub crawl (sjukt rolig grej med dans fran 8-4!) Efter sex dagar dar akte vi vidare till Maui dar vi ar nu. Har ar det ett helt annat klimat och man far se Hawaii fran ett helt annat perspektiv, vilket ar sjukt kul. An sa lange har vi lanat bil en dag, badat i vattenfall, hangt pa mer paradis strander, snorklat med jatteskoldpaddor, vandrat runt i en gammal stad och kollat solnedgang. Imorgon ska vi ge oss ut pa aventyr med ett par fran hostelet och aka runt on. Kommer bli spannande, da vi inte har en aning om vad som vantar!
Var semester har varit sjukt impulsiv, och jag alskar det! Man vet aldrig vad som vantar kommande dag, sa man har inga forvantningar vilket gor allt sa sjukt mycket battre! Att vi dessutom bara har gjort halften av var resa ar stort! Jag vet inte nar jag var sa har lycklig senast. Vi njuter verkligen av livet, och jag onskar resan aldrig skulle ta slut. Just nu kanns Sverige LANGT borta...

Nu vet ni iaf att jag lever! Nasta uppdatering kommer nog inte bli forran vi ar tillbaka i SF.
For nu ska jag aterga till att njuta av den BASTA semestern!
Ha det sa bra sa lange, och kom ihag att njuta av livet!

Aloha!
/Filippa

Aloha!

Nu är det nära.. Om ett dygn så sitter vi på planet till Hawaii! Det är minst sagt två taggade tjejer som sitter på Karins rum (trots att vi inte riktigt förstår vad det är som ska ske) Väskorna är packade, allt är under kontroll och vi är på G!
Jag kan verkligen inte förstå att vi faktiskt ska på semester dock.. inga mer barn som skriker, inga tider att passa och vi kan ta dagarna preciiiis som dem kommer. Fy katten vad skönt det ska bli!

Detta kommer förmodligen bli sista inlägget innan vi åker, sen vet jag inte när och var jag kommer kunna uppdatera, men ska försöka skriva en rad då och då, så ni vet att jag lever :) Annars så är jag tillbaka i SF igen den 2:a september för några sista dagar innan det blir dags att bege sig hemåt.

Men först: HAWAII!

Aloha!

/Filippa

Last time.

Då har jag lämnat Novato och familjen.. sjukt konstig känsla måste jag säga. Och det gick ju inte utan tårar. Fick en massa fina saker av dem med, min finafina familj. Galet vad jag kommer sakna dem..
Men nu ska jag försöka att fokusera på Hawaii, och bara ha semester den sista tiden. Det ska bli så himla skönt! Bara ligga på stranden och inte behöva tänka på nått. Mums!!

Men nu är det läggdags, för imorgon ska det planeras och fixas i mängder.

/Filippa

It's time to leave.

Väskorna är nu i stort sett packade och klara. Jag har vägt dem och jag tror nog att det kan lösa sig med vikten till slut. Jag ska flytta runt lite grejor och slänga lite mer, så vi får se vart det slutar :)
Det känns knäppt att detta är min sista kväll i huset.. jag ska umgås med mina vföräldrar för sista gången, säga godnatt till dem för sista gången, gå och lägga mig i denna säng för sista gången.. det är stört. Jag sa dessutom precis hejdå till fina fina Linda, och det blev som väntat ett tårkalas. Jag är värdelös på att säga hejdå.. men vi ska ses i SF en sista gång när jag och Karin kommer tillbaka från Hawaii! Sen bor vi ju BARA 6h från varandra i Sverige..
Vi hade iaf en bra dag med massa prat, lunch på BJ's och efterrätt på cheesecake factory. Tack Linda för att du är så bra! vet inte vad jag skulle gjort utan dig mina sista sex månader. < 3

Nu ska jag visst bestämma en film eller ett spel som vi ska göra tillsammans, för att bara umgås denna sista kväll. Mys på det!

Nästa gång vi hörs kommer jag befinna mig hos Karin!

/Filippa

Woops.

Woops, klockan är lite för mycket och jag borde sova..
Men måste bara säga att jag haft min sista jobbdag idag! Jag är nu helt fri i jag vet inte hur länge! Som min värdpappa sa idag så är jag DONE. Jag är klar med mitt år... jag kan inte fatta att det är sant. Börjar få ont i magen nu med för att jag är nervös för kommande dagar. Det känns som att det är så mycket som kommer hända, och så många känslor som jag kommer behöva hantera..
Sa tex hejdå till två svenska kompisar nu ikväll, Sabina och Sara. Usch vad jag hatar att säga hejdå... men vi hade iaf en mycket trevlig kväll med middag, spel och skratt i mängder. Så härligt det är med lite tjejkvällar!

Nehe, nu måste jag sova. Imorgon blir det packning, förhoppningsvis träffa linda och sedan ha en sista myskväll med familjen.
Näst sista natten i min underbart sköna säng.. åh så jag kommer sakna den!

/Filippa

Done.

Då så, då har jag förhoppningsvis fixat alla presenter jag ska ge till min vfamilj. Ni kan få foton på allt så fort jag gett det till dem :)

Nu försöker jag ladda för min sista jobbdag imorgon.. Alltså det är ju så sjukt.. jag vet att jag säger det om och om igen, men jag kan verkligen inte förstå att detta är min sista helg i detta hus med denna fruktansvärt fina familj. Usch vad det kommer bli tungt att lämna dem på söndag. Tårarna kommer spruta.. tack och lov har jag Karin som kan trösta och peppa mig för Hawaii ist. Vi får ta hand om varandra nu tills vi sitter på planet till Sverige!

Annars händer det väl inte så mycket, utan det är mest förberedning för resan som står på schemat och det kommer vara det jag skriver om nu det sista. Det finns liksom inte rum för så mycket annat :P

GAAAAHH, jag ska HEM snart!! Åh, så jag längtar till min familj < 3

/Filippa

At the doctors.

Efter 10 dagars lidande var det dags att bege sig till doktorn. Min vmamma och barnen tog mig dit. Vi fick först fylla i papper om försäkring och annat, sedan fick jag sätta mig ner och vänta. Efter ca en minut kommer sköterskan fram med ett munskydd till mig (eftersom jag har hosta) så jag känner mig lite som att jag har pesten där jag sitter med en blå mask i ansiktet. Därefter får jag gå in ensam i ett annat väntrum där jag sitter ett tag alldeles själv. Till slut kommer en sköterska ut (som pratar så sluddrigt så jag har svårt att uppfatta vad hon säger) Hon låter mig ta av mig munskyddet och tar lite prover, dvs feber, blodtryck, puls m.m. Allt var i stort sett ok förutom att jag hade lite förhöjd feber. Hon ger mig då som ett förkläde och ber mig ta av mig tröjan och sedan ta på mig förklädet ist. Men måste säga att det kändes väldigt onödigt, då detta bara var för att doktorn skulle kunna lyssna på mina lungor. I Sverige så slösar vi inte på sådant utan där drar vi ju bara upp tröjan en bit, eller?
Aja, det visar sig iaf att jag har som en inflammation i luftvägarna, så jag ska äta antibiotika nu i fem dagar. Hoppas verkligen att det hjälper så jag kan åka pigg och frisk till Hawaii!
Nu är det bara alla försäkringspapper som ska fixas, så jag inte behöver betala kalaset på egen hand. Hoppas att det ska gå smidigt!

Egentligen skulle jag fixat presenterna till familjen idag, men doktorn tog ganska lång tid, så det får jag fixa imorgon ist. Jag tog ist fram min andra stora resväska, och nu har jag börjat fylla den med alla mina kläder. Kvar i garderoben finns bara ett fåtal plagg som jag ska ha de kommande dagarna. Dock har jag ingen aning om hur mkt väskan kommer väga, och om jag kommer få plats med allt.. men det märker vi tills på söndag! Börjat har jag iaf :) känns himla konstigt...

/Filippa

Nedräkningen har börjat.

Ja, nu katten!! Idag är det endast 1 ynka vecka kvar till Hawaii! Jag är inne på min sista jobb vecka, och har bara 3 jobbdagar kvar.. för på söndag skjutsar min vfamilj ner mig till Karin där jag ska sova två nätter innan vi åker. Detta är sjukt, på riktigt. Det kändes aldrig som att de här dagarna skulle komma. Pratade precis med Karin, och det var inte längesedan vi satt på Starbucks och började planera vår resa, men då var det inte en vecka, utan 5 månader kvar. Var sjutton tog de månaderna vägen? Det kan man få fundera på ett tag. Men nu på slutet så känner jag mig helt messed up. Dels så är det sjukdomen som gjort mig svag, så jag inte orkat ta tag i något, samtidigt som det är tusen olika känslor att hantera. Jag menar, jag är ju faktiskt hemma, HEMMA, snart.. och jag kommer få krama mina nära och kära igen! Jag längtar mer och mer för varje dag.. det känns så overkligt! Sen stressar man upp sig själv en massa för allt som måste fixas, så man blir helt koko i huvudet. Det är presenter till familjen, nödvändiga saker att ta med till Hawaii, det ska packas, städas (grovstädning på hög nivå) och så ska man säga hejdå till alla. Inte konstigt om man blir snurrig i huvudet. Kommer kännas skönt först när vi sitter på planet till Hawaii, då man vet att semester väntar, sen när vi sitter på sista planet till Landvetter. Vilken glädje det kommer bli!

Men jag måste ta en sak i taget och börja med sakerna som ska fixas innan Hawaii. Nu får sjukdomen säga vad den vill, för jag har inte tid att vila längre. Jag måste fixafixafixa!

/Filippa

Reunion.

Första jobbdagen är avklarad! Var ganska påfrestande att ha hand om barnen, men ju längre dagen gick dessto mer energi kändes det som jag fick, så förhoppningsvis försvinner bara hostan snart med!

Efter jobbet så mötte jag upp en kär gammal vän till mig för middag! Det är nämligen så att en klasskompis, sen gymnasiet är på besök här i trakterna hos en aupairkompis till henne. Vi har inte setts på över ett år, och nu ses vi här, på andra sidan jordklotet, hur sjukt är inte det!? Grymt kul var det iaf, för som vi skrattade! Och det fanns så mycket att prata om att vi nästan helt glömde bort att beställa maten. Det är komiskt att man bara kan ta upp vänskapen där man lämnade den, och att allt är likadant som innan. Vi kunde inte sluta le på hela kvällen, och många gamla goda minnen togs upp. Tack Martina för en sjukt bra kväll!! Jag behövde verkligen detta.

/Filippa

Strength.

Det är något jag behöver, men saknar just nu.
Min kropp är fortfarande så fruktansvärt svag, hostan gör mig tokig, magen trotsar och gör ont när jag äter och känslorna går inte kontrollera.. jag orkar inte mer. Kan jag inte bara få bli frisk nu? Tycker en veckas lidande är tillräckligt. Sen ska jag dessutom jobba imorgon, vilket kommer bli intressant.. mina barn fattar nämligen inte riktigt att jag inte mår bra.
Andas in, och andas ut.
En timme i taget är min taktik nu. Tror jag ska unna mig en film och krypa ner under täcket ett tag då familjen precis åkte bort en runda.
Förhoppningsvis är det en ny dag imorgon, som kan ge mig nya krafter!

/Filippa

Suprise!

Denna snygging överraskade mig, vilket gjorde min dag.

Kärlek till dig.

Det är dessutom hennes födelsedag imorgon, så tycker ni kan passa på och ge henne ett stort GRATTIS!!

/Filippa

Rix Fm.

Dagen bara försvann.
Vaknade vid tio och skypade med mamma, pappa och Lowa. Därefter var jag kvar i sängen till ca halv tre. Tog en dusch och försökte få i mig lite lunch. Tillbaka till sängen efter det, men då jag fick lite (med betoning på lite) mer energi utav maten så gick jag igenom lite småprylar, tog ner alla foton som var uppsatta på väggarna och packade om väskan som inte ska till Hawaii. Så jag fick iaf något utträttat! Efter det var det dags för middag och sen kollade vi precis klart på Despicable me in 3D.
Kroppen mår lite bättre idag, och jag känner att jag får lite mer energi hela tiden, så ser det som positivt! Dock är hostan en pain.. lite hostmedicin skulle inte sitta fel.
Hoppas på en god natts sömn, och på att jag känner mig ännu bättre imorgon, för då måste fler saker uträttas!

Då jag vet att systrarna mina var på rix fm i Växjö idag, så hittade jag två bilder från förra året när jag var med. Första bilden är med Jonna påväg dit, och andra på Lina när vi är på plats! Mysig festival det där! Hoppas ni hade en trevlig kväll :)

Saknar er < 3

/Filippa

I wish there was something I could do

Frågan är om man ska börja detta inlägg positivt eller negativt..

För att pigga upp mig själv lite så börjar jag nog från början med lite bilder och glada dagar.
I torsdags drog vi som sagt iväg till Lake Tahoe. Och vi tre som satt i baksätet var minst sagt taggade! Speciellt när man får på sig ett par för stora glasögon..

Vi kom fram och upptäckte att vi faktiskt bodde på vattnet! Bilden nedanför visar utsikten från mina vföräldrars sovrum, och bryggan nedanför är vår. Det var en supermysig stuga vi bodde i med modern inredning, som till min förvåning, påminde mycket om Sverige! I stugan bredvid oss bodde Scotts bror med fru och barn, och lite längre ner på gatan fanns hans andra bror samt mamma och pojkvän till henne. Hela tjocka släkten med andra ord!

De första två dagarna spenderades bl.a. på en träbåts-utställning (familjens båt var med och dömdes, då den firade 50 år på sjön i år!) Det kanske inte var min favoritsak att göra men det var ändå ganska intressant. Jag skulle nog dock säga att farsan och morfar skulle uppskattat det mer. (Och var inte oroliga, jag har några coola bilder sparade åt er ;))

(Båten nedanför är inte familjens)

Och oj vad jag saknat sjövatten! Att slippa känna lukten av klor eller försöka borsta ett hår som vatt i saltvatten.. vilken glädje!

Några av båtarna som var med i utställningen. Det var nämligen prisutdelning lite längre upp i sjön! Och spana in vattnet och färgerna på kommande bilder. Det måste vara det klaraste sjövatten jag någonsin sett.

Ser ni snön som fortfarande ligger kvar på bergstoppen? Vackert!

(Bara för att förklara, så var det alltså vid denna sjö jag var och åkte skidor i vintras :)) Scotts två bröder, deras kompis och jag tog båten tillbaka från prisutdelningen :)På söndagen och måndagen spenderade vi mycket tid till att åka på den här godingen! Det var sjukt kul när Scott och Lori hade hand om körningen, men när Scotts bror skulle köra... då kan vi snacka om att kämpa för sitt liv för att inte flyga av! Jag flög flera meter upp i luften, skrapade benen på insidan av ringen, skuttade som en galning, fick svårt att andas av ansträngningen (och att flytvästen satt så tajt) och till slut så ser jag en gigantisk våg komma mot mig och förstår att nu smäller det. Jag flyger upp, tappar greppet om ringen, landar med arslet först (och det är MÅNGA km/h jag landar i) gör två kullebyttor och glider på axlarna med benen över huvudet tills jag sjunker. Där kan vi snacka smärta! Hade så ont i baken att jag trodde jag blödde, haha.. och jaa, han försökte få av mig med flit. Grabbar alltså.. ;)

Samma dag som jag flög av ringen vändes hela veckan. Jag blev nämligen sjuk. Jag fick feber, hosta, halsont, ont i huvudet, ont i kroppen, jag fick inte behålla maten jag åt, kunde inte sova och dessutom hade jag träningsvärk värre än någonsin innan. Därför har jag de senaste dagarna spenderat min tid liggandes i soffan eller sängen medans familjen har varit iväg på massa roliga äventyr, och jag har varit så fruktansvärt uttråkad.
Jag börjar kanske se en ljusning, då jag nu kan behålla maten (som idag bestått av liiite flingor till frukost, liiite sallad och kyckling till lunch och sen en nektarin till middag), men det blir inget jobb för mig imorgon. Jag är så svag just nu, så jag kan knappt gå.. visst låter det som ett underbart sätt att spendera några av mina sista dagar i USA på?

A tragic thing has happend, that no one can understand..
R.I.P. and may the Lord be with your family.

/Filippa