Ja, nu katten!! Idag är det endast 1 ynka vecka kvar till Hawaii! Jag är inne på min sista jobb vecka, och har bara 3 jobbdagar kvar.. för på söndag skjutsar min vfamilj ner mig till Karin där jag ska sova två nätter innan vi åker. Detta är sjukt, på riktigt. Det kändes aldrig som att de här dagarna skulle komma. Pratade precis med Karin, och det var inte längesedan vi satt på Starbucks och började planera vår resa, men då var det inte en vecka, utan 5 månader kvar. Var sjutton tog de månaderna vägen? Det kan man få fundera på ett tag. Men nu på slutet så känner jag mig helt messed up. Dels så är det sjukdomen som gjort mig svag, så jag inte orkat ta tag i något, samtidigt som det är tusen olika känslor att hantera. Jag menar, jag är ju faktiskt hemma, HEMMA, snart.. och jag kommer få krama mina nära och kära igen! Jag längtar mer och mer för varje dag.. det känns så overkligt! Sen stressar man upp sig själv en massa för allt som måste fixas, så man blir helt koko i huvudet. Det är presenter till familjen, nödvändiga saker att ta med till Hawaii, det ska packas, städas (grovstädning på hög nivå) och så ska man säga hejdå till alla. Inte konstigt om man blir snurrig i huvudet. Kommer kännas skönt först när vi sitter på planet till Hawaii, då man vet att semester väntar, sen när vi sitter på sista planet till Landvetter. Vilken glädje det kommer bli!
Men jag måste ta en sak i taget och börja med sakerna som ska fixas innan Hawaii. Nu får sjukdomen säga vad den vill, för jag har inte tid att vila längre. Jag måste fixafixafixa!
/Filippa
Tänk Fille, SNART är du hemma hos oss!! :) Men glöm inte njuta av den sista tiden heller, du har mycket kvar att uppleva. Hade ju varit gött att skypa snart, vi är verkligen sämst på det, hihi. PUSS
SvaraRadera